Etikettarkiv: Jävlar

Ibland går det bara fel och humöret dyker

Medelålders finnighet

Jag är väl kanske inte direkt i medelåldern, men jag är helt klart närmare det än tonåren. Trots det så har jag drabbats av tonårsplågan finnar. Inga små kvisslor eller så, utan rejäla blemmor som är ilsket röda, svullna, kliar och gör ont. Och som inte försvinner enkelt utan lämnar efter sig sår som gärna blöder lite och bilder tjusiga sårskorpor.
Har jag fått detta nu, eftersom jag hade turen att bara ha någon enstaka finne när jag var i tonåren? Vad beror det på? Tycker ju inte direkt att det sprutar hormoner ur örnen på mig nu för tiden. Och hur blir jag av med skiten?
I dagsläget så har jag provat olika rengöringsprodukter, men oftast blir det bara värre. Det som hjälp bäst just nu (men inte tillräckligt) är att tvätta ansiktet med ansiktsvatten och sedan smörja med en fetfri fuktkräm. Vid utgång täcks hela jag av underlagskräm och täckstift. Det blir tyvärr inte bättre av att jag inte använder smink. Har gått sminklös i två veckor (ett undantag som varade i ett par timmar) och ser lika hemsk ut som jag gjorde innan jul.

Ska jag visa en bild på det då? Är ju uppsminkad och donad idag, så det får bli en snäll bild där blemmorna är översminkade. Det ser inte så farligt ut, tycker till och med jag, när jag ser bilden. Men det som inte syns är röda områden och en del finnar som jag lyckats dölja helt. Det som man faktiskt kan se är ett av såren jag har. Sådärja, nu låter jag spetälsk också…. Jaja…. here we go….

finnar_makeup

Ju mer jag tittar på bilden desto mer hör jag alla gapskratt och alla som frågar sig vad fan hon beklagar sig för. Ärligt talat vet jag knappt själv längre. Borde nog ha låtit detta inlägg ligga till sig ännu länge….. Eller så tar jag en ”bättre” bild när jag inte är sminkad och inte riktigt så trött som jag är nu. Återkommer i ärendet….

Om att slåss mot väderkvarnar

Klockan är mitt i natten. Jag borde ha sovit för länge sedan, men jag skulle ju bara….

Det började med att jag en längre tid har funderat på hur någon som inte har dator skulle kunna läsa min blogg. Det finns en person i min närhet som jag vet väldigt gärna skulle vilja följa det jag skriver och se vad jag har för mig. Men det ju lite svårt utan dator. Dom senaste dagarna har jag börjat fundera på att göra en årsbok över bloggen. Så nästa steg var ju då att hitta ett sätt att få ut text och bild från bloggen och i ett format som skulle se snyggt ut.
Jag har under kvällen googlat, surfat runt, läst och stönat högt. Det finns inget plugin som faller mig i smaken, dom flesta gör inte vad jag vill att dom ska göra. Det finns flera ställen på nätet där du kan ladda upp en fil och få ut en bok som PDF. Vissa vill ha betalt andra inte. Kändes som en enkel och snabb väg.

Det var det inte…

Inga möjligheter att styra vilken information som skulle vara med, hur den skulle utformas och se ut eller vad som skulle ligga vart. Inte min melodi med andra ord. Till slut föll valen (under lätt protest) på ett plugin som heter Anthologize. Det har inte kommit längre än till en alphaversion och har inte blivit uppdaterat på över ett år, men det var det bästa jag hittade. Och det funkar….. till en viss gräns.
Det är mycket jag saknar i det, mycket jag skulle vilja förändra. Bara en sådan liten sak som att du kan ha ett antal projekt på gång, men du kan bara se fyra av dom. Börjar du ta bort projekt så dyker dom andra upp. Samma sak när du ska exportera dina projekt. Helt plötsligt så syns inte det projekt du jobbade på senast, för listan ”är full”. Lite buggigt här och var, väldigt begränsat i visning av antal blogginlägg mm.

Min bedömning? Efter ett par timmars slit så är min ”bok” för 2012 klar. I alla fall så till vida att jag har fått ut den data jag vill ha och är du hänvisad till, i mitt fall, word för att redigera ett antal rtf-filer. Att exportera till PDF var ingen bra lösning, skumma sidbrytningar lite här och var och ingen inställning för att minska bilderna. Rtf blev det alltså, för att kunna ha någon möjlighet till redigering.
Till nästa år hoppas jag innerligt att jag har hittat en bättre lösning. Om nu min bloggbok går hem vill säga. Allt som händer i den boken händer ju ett år sent om man säger så…..
Under tiden väntar jag och ser vilken respons jag får innan jag ger mig ut i den djungeln igen.

Natti på er, eller god morgon 🙂

Kan det vara dagen??

Idag är det fredagen den 13. Jag är inte skrockfull av mig och har aldrig problem med att gå på A-brunnar, under stegar, låta svarta katter passera (har ju själv en (2) ), eller kliva ur sängen fredagen den 13.
Men idag undrar jag om jag ens borde ha somnat igår. Jag ska inte påstå att jag har haft otur. Jag har bara haft en fördjävlig dag.

Jag kan börja med att berätta att jag en del av min arbetsdag står i en elevportionering. Jag serverar alltså mat till en massa tonåringar varje dag. (Ja, dom får så klart ta själv, men jag byter blecken som maten ligger i och ser till att allergiker får något dom kan äta) Igår hade vi en…. ja… vi kan kalla det incident i matsalen. Jag visste vilka som hade åstadkommit denna incident, och idag fick jag en ursäkt av dessa personer. Snyggt paketerad tillsammans med ett löfte om att dom ska sköta sig och ett hånleende.
Kanske inte vad jag hade tänkt mig, men det fick väl duga. Timmarna fortsätter med den ena diskussionen efter den andra om att eleverna ska ha sina matkort med sig för att få den mat dom ska ha (vegetariskt, fläskfritt, glutenfritt, laktosfritt…. and on and on….). Dessa diskussioner för jag med i stort sätta samma elever varje dag.
Resultatet blev en väldigt trött Mien.

Dagen tog slut och jag var äntligen hemma. Trött och fullt nöjd med att påbörja en ny bok i soffan. Grafitti somnade nedanför soffan, men Junior var lite springig och bökig. Han brukar få plocka och peta på lite saker så går det över. Dock inte idag.
Nejdå, idag skulle han klättra högt upp på hyllorna i arbetsrummet. Han vet att han inte får vara där, han är en ganska smart katt egentligen. Han såg att jag tittade upp från min bok (jag ser rakt in i arbetsrummet), tittar lite på mig och petar lugnt och stilla ned en burk som stod bredvid honom.

Här ser ni resultatet av det:

Ett dekorativt hål i husses skrivbordsskiva. Precis mitt på, så att det syns ordentligt. Hoppsan hejsan, kanske inte vad han tänkt sig, för när jag reser mig upp för att kolla vad som hände (det brukar inte vara någon större fara, en bunt papper eller liknande som far ned), så sticker han från hyllan med en huj och river i farten ned min stora blomförvaring i plåt. Denna slamrar ned på min Silhouette samt min dator och en massa andra mindre dyra saker.
Datorn funkar fortfarande, hur Silhouetten mår får vara osagt till i morgon. Samma sak med plåtskåpet. Kan tänka mig att det är buckligt just nu…..
Min del av rummet ser nu ut så här:

Det var snyggt och städat där för någon timme sedan….. Kan ni tänka er vilket jobb det kommer att vara att sortera alla blommorna igen. Det är mängder med blommor.
Jag är inte glad på Junior just nu. Och jag är en så dålig matte att jag faktiskt får honom att må dåligt. Han sitter och tittar på mig, men jag ignorerar honom tills vidare. Är inte av en sådan förlåtande natur just nu. Men han lär bli förlåten under kvällens gång. Har svårt att motstå honom när han kommer och ska kela

Så vad tror ni? Är det bara en sådan dag, eller jag jag drabbad av den 13:e???