Skulle ju hojta till när auktionerna drar igång. Första har startat nu och är en Bröllopsfotografering!
Så går du i giftastankar så gör ett försök 🙂
Auktion till förmån för barnhjärtforskning
Leave a reply
Category Archives: Babble, Chatter, Prattle
Hjärtekatter
När jag nu ändå är inne på ämnet barnhjärtan, så tänkte jag berätta om en organisation som heter Hjärtekatten.
Det är ett gäng tjejer som samlar in och skickar iväg virkade katter till hjärtavdelningarna på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Lund. Deras mål var att skicka iväg 100 katter under 2011, det blev över 1000 tack vare alla glada virkerskor ute i Sverige. Dom har nu beslutat sig för att fortsätta projektet med katterna. På deras hemsida hittar du historien bakom katterna, butiker som sponsrar med rabatt på virkgarn, beskrivning så att vem som helst kan virka en katt och en massa annat.
Även om man skulle vilja göra så mycket på så många olika ställen, kanske det räcker med att virka en söt katt som för glädja ett litet och ledset barn. Och vill du inte skapa en katt kan du alltid göra ett syskondjur som kan se ut lite hur som helst 🙂
(Det går också att sponsra en katt om man inte själv kan virka.)
~ Du kanske också vill läsa ~
En pojke och hans hjärta
I en stor stad i södra delen av vårt land så finns det en liten kille som heter Abbe. Han pappa skriver bloggen Heja Abbe. Någon mer än jag som läser den tro?
Abbe föddes med bland annat ett hjärtfel. Han och hans familj, mamma, pappa och storebror, kämpade sig igenom det och en massa annat för att idag ha ett ganska bra liv (min tolkning av bloggen), även om Abbe fortfarande har vissa problem och behöver kollas av läkare lite nu och då. Historien är lång och krokig, så jag föreslår att du läser bloggen själv. Abbes pappa har gjort en sammanfattning till höger i bloggen där det bland annat finns 50 länkar så att det går lättare att följa historien.
Abbes pappa förbereder just nu en Hjärtebarnsauktion till förmån för barnhjärtforskning.
Det kommer att bli några olika fotograferingar som auktioneras ut, både bröllops- och barnplåtningar. Det blir husgeråd från OBH Nordica och eventuellt lite barnkläder. Kanske kommer någon tavla av Abbe och/eller storebror att gå under klubban. Dessutom slänger Petter in några sköna signerade prylar till auktionen. Bara en sån sak! Stay tuned, för mer info. Som sagt, fuck of nu kör vi!
Läs mer här….
Den som vill bidra kan hålla utkik i Abbes blogg, eller här, för jag hojtar till när det drar igång.
~ Du kanske också vill läsa ~
Sånt e livet
Av någon anledning snurrar denna låt i huvudet på mig idag. Jag får bara inte bort den. Radion spelar låtar från 60, 70 & 80-talen (Vinyl 107), men det låter rätt kasst när jag sjunger den här texten till valfri ABBA-låt 😆
~ Du kanske också vill läsa ~
Heja Tomaten
För tio dagar sedan köpte Zacharias Brandt i Åkersberga tomater på Ica Kvantum. Då han kom hem lät han dem ligga framme i rumsvärmen för att de skulle få mogna.
På onsdagen kom överraskningen. När han skulle skära upp en av tomaterna visade det sig att tomaten hade haft sina egna aktiviteter för sig. Den hade börjat gro inne i sig själv.
via Tomatens hemlighet avslöjad – DN.SE.
Det är alltid kul att se naturen ta sina egna vägar och slå oss på fingrarna gång på gång 🙂
(Snabbbloggat via Press This)
~ Du kanske också vill läsa ~
Hittar du förändringen?
Sent på kvällen, eller mitt i natten för den delen, brukar jag bli extra kreativ. Det kan spruta idéer, tankar och funderingar ur mig. Eftersom jag inte gillar att vara ensam så hamnar jag oftare med datorn i sängen, som nu, än vid pysselbordet. Oftast är det bloggen som får sig en omgång när jag känner att jag vill göra något. Det kan var allt från saker som inte direkt syns utåt, men som ger mig lite fler möjligheter, eller så är det något totalt drastiskt som gör att ingen känner igen sig.
Ikväll har jag experimenterat med ett litet flygfä som kommer att utvecklas om någon dag. Den syns inte så jättemycket, men ger ändå en liten koppling till mig om man ser den i andra sammanhang än just här.
Hittar du min nya favorit?
~ Du kanske också vill läsa ~
Dagen som försvann
i ett enda töcken.
Jag har kommit in i en ny period med konstant trötthet. Jag är totalt håglös och så trött så att jag inte riktigt kan beskriva det. Det känns som om jag kan somna ståendes och jag kan hamna lutandes mot en vägg bara för att jag inte orkar ta ett steg till. Tar jag mig till soffan så kan jag bli sittandes en halvtimme eller så innan jag får tillbaka lite energi, bara för att bli lika totalt slut en liten stund senare.
Idag har varit en sådan dag, men jag har fått kämpa emot eftersom jag skulle till arbetsförmedlingen. Bara det i sig tar en massa energi från mig. Under vägen dit började hela jag skaka och skakningarna la sig inte förrän en bra stund efter det att jag tagit mig därifrån. Detta trots att det faktiskt gick riktigt bra.
Jag var dit i två ärenden. Jag ville ha alla mina daganteckningar utskrivna och så ville jag veta hur det går med allt strul med mina pengar. Daganteckningarna gick ganska bra när jag väl kommit till rätt person. Pengarna är det värre med. Personen som ska godkänna det hela har inte “hunnit med” det. Han fick det på sitt bord 4 januari. Det är ganska många dagar tycker jag…… Det står dessutom att det är bråttom eftersom jag har räkningar som trots allt ska betalas.
Nu är det i alla fall gjort. Jag ska ringa runt lite i morgon för att se om det händer något med mina små kronor som jag är i sådant desperat behov av.
I morgon kommer dessutom en kille som ska mäta fukten i vårt badrum och i taket på sovrummet. Visst har jag skrivit om det förut? Jag tror det. I alla fall så var fastighetsskötaren här i förra veckan och mätte fukt, och i morgon kommer då alltså en “riktigt” fuktkille.
Fastighetsskötaren fick följande värden, om det nu är någon där ute som kan säga mig något om dom.
Golvet utanför badrummet: 30
Golvet i badrummet (olika ställen): 50-75
Taket i sovrummet: 0
Väggen i sovrummet: 65
Vägg i köket mot badrummet (gammal vattenskada som “ska ha torkat”): 71
Nu ska jag nog ge efter för tröttheten och göra som Grafitti (dvs, gömma mig någonstans)
~ Du kanske också vill läsa ~
Hur man blir en marsian
Vi fick en lapp i brevlådan häromdagen som talade om att det har blivit en läcka på något rör någonstans. Tydligen så har det läckt in vatten från ett ställe in till det varmvatten som vi har i kranen. Detta inläckta vatten är färgat grönt för att man ska kunna se om det är en läcka. Vi har inte märkt av detta alls, förrän i morse. Vattnet i kranen var grönt. Den gröna färgen ska tydligen vara vanlig hushållsfärg och helt ofarlig, men jag började fundera på sådana saker som hårtvätt. Blöter man en handduk i detta vatten blir den nämligen lite svagt grön.
Vi får väl se om jag har gröna slingor i morgon eller ej 
~ Du kanske också vill läsa ~
Saknat mig?
Tiden springer ifrån mig och tar en massa energi med sig, så det bli inte så mycket bloggande då.
Ni vet att man brukar säga att en olycka aldrig kommer ensam. Det är lite av det som har hänt här på sista tiden. Arbetsförmedlingen dabbade sig ju i julas så att jag inte får någon ersättning. Strax efter nyår så pajade vår tvättmaskin. I helgen upptäckte vi mögel i taket i sovrummet och vi väntar på att hyresvärden ska komma och kolla mögel i badrummet. Mina utslag lever och frodas av allt detta och huvudvärken ligger ständigt på lur.
Jag har dock läst en hel del den här månaden. Har svårt att sova på nätterna, så i stället för att vända och vrida på mig blir det en massa boksidor i stället.En av böcker jag läste förra veckan gillade jag väldigt mycket, så jag tänkte försöka recensera den här. Jag hoppas att det blir nu under veckan.
Så mycket mer har jag inte att berätta just nu. Ska plocka i och köra diskmaskinen och försöka fundera på ett kort till en skissutmaning.
Vad blir det för bild då? Det tog lite funderande innan det blev en bild på Junior. Han står på ett bord som är till för barnen i vår omgivning när dom är här och hälsar på. Men det passar visst lika bra som utkiksplats 😛
~ Du kanske också vill läsa ~
Sov så gott granen
Idag plockades granen ihop hos oss. Någon dag för sent för mig. Är gräsligt trött på allt vad jul heter nu *blänger på skinkan i kylen*
Junior var inte riktigt lika glad att granen hamnade i kartongen igen. Den äääär ju så rolig ju. Man kan klättra i den, pilla ned kulor eller bara ligga under den och tugga lite lätt på en gren eller så…..
Allt pynt är borta och vi ska till att montera ned toppen. Junior njuter in i det sista :hart:
I förmiddags tog vi en promenad. Solen sken för en gångs skull, så jag tog med mig kameran och fick ett par bilder som jag blev ganska nöjd med.
~ Du kanske också vill läsa ~
Back to basic
eller nå’t….
Jag har inte babblat på så mycket om hur jag mår, eftersom jag bara känner att jag upprepar mig, men nu behöver jag göra det.
Jag sitter just nu med ångest, darrande geléklump inombords, skakande händer, kliande arm, stela axlar, lätt illamående och en massa tankar i min rastlösa hjärna.
Det var faktiskt ett tag sedan jag kände så här mycket och så starkt. Mina stressutslag har gett sig tillkänna lite under julen, men kunde motas bort med lite smörja och en tablett eller två. Nu har dom blommat ut helt och fullt på min vänstra underarm.
Jag ska försöka att förklara vad som orsakar allt detta just nu, men eftersom jag inte vill lämna ut en massa personer så kan det bli lite luckor.
I ett och ett halvt år (tre skolterminer) hade jag en FAS3-praktik som jag trivdes väldigt bra med. Jag tror att personalen trivdes med mig också. Praktiken var på en gymnasieskola. En FAS3-plats är vanligtvis två år, men min avbröts i förtid mot min vilja. Jag har fortfarande inte riktigt greppat, och kommer nog aldrig att kunna göra det, varför den avbröts. Jag har fått höra en anledning från praktiksamordnaren och en annan från arbetsförmedlingen. När jag fick reda på att praktiken skulle avbrytas gjorde jag allt jag kunde för att få kontakt med min handläggare på arbetsförmedlingen för att fråga en massa. Hon återkom aldrig till mig. Jag fick bara en massa meddelanden att hon skulle ringa upp “om en stund”. Den där stunden har varit i sju månader nu.
Hur som haver, det var bara att bita i det sura äpplet och låta tårarna rinna. Sommaren kom och gick och den semester som jag hade ansökt om tog sin början, mer eller mindre helt i onödan. Jag blev kallad till arbetsförmedlingen i alla fall.
I början på november blev jag sjukskriven och jag fick även veta att jag fått en ny handläggare under oktober. Mitt hopp steg lite, kanske var detta en hyfsat vettig person. Min handläggare blev meddelad att jag var sjukskriven till sista november. Det är nu januari och jag har inte hört ett pip från denna handläggare.
I går fick jag ett brev från försäkringkassan. Där blev jag upplyst om att jag från 13 december 2011 inte länge är med i något arbetsmarknadspolitiskt program, därför får jag ingen ersättning längre. Jag trodde, i min enfaldighet, att det programmet avbröts iom att min praktik avbröts. Där är anledningen till att jag just nu är som jag är. Jag försökte ringa min handläggare på AF igår, men fick inget svar, så jag mailade honom. Idag ringde jag igen, men hamnade i växeln. Där fick jag reda på att han har semester till i februari. Hur kan man gå på semester utan att meddela sina “klienter” när man dessutom inte ens har kontaktat dom för att tala om vem man är.
Jag fick, tack å lov, ett nummer till en annan handläggare, men jag vet inte om jag vågar hoppas. Jag vet inte om dom kan skriva tillbaka datum, eller om jag blir utan pengar en längre tid. Varje krona är dyrbar för mig (eller oss) eftersom min ersättning är så låg.
Jag har en massa frågor som snurrar. Varför tar inte hanläggare kontakt med personer när dom byter? Är det så svårt att skriva ett kort brev och posta? Allt annat ska det ju skickas runt papper om. Varför får man inte information om när något ska ta slut (eller börja?) Det är grymt svårt att hålla reda på allt när man inte får informationen. Och varför fick jag inget brev från AF i december när mitt program tog slut? Allt detta snurrar i huvudet och bidrar till all den stress jag känner.
Igår la jag mig på spikmattan i 25 minuter. Är så full av spänningar att jag knappt kan röra huvudet. Junior blev ganska nyfiken på varför matta ligger på golvet, men gillade inte spikmattan. Grafitti däremot har blivit ett fan
~ Du kanske också vill läsa ~
2011 going on 2012
Mitt 2011
Det blev inget stort år här i bloggen direkt. Jag förlorade sugen och “pliktbloggade” lite pyssel emellanåt.
Statistiken för antal poster visar att året började med hela 3 poster i januari. I februari blev det inte en enda men i maj drog jag till med hela 6 stycken. Sommaren bjöd på torka igen och hösten var ganska död. I November däremot kom jag igen med hela 15 poster och i december slog jag årsrekord med 29 poster. 
(totalt 74 poster i år)
Trots att detta är en pysselblogg i botten, så har jag bara bloggat pyssel 6 gånger i år. Börjar fundera på vad det är jag har bloggar om egentligen. En del artiklar eller andra konstigheter har dykt upp, ett par recept, någon liten post om “att jag lever”. Annars är det inte så mycket mer.
Mycket annat har hänt i mitt liv som jag inte har orkat skriva om här, men här kommer lite om det, och en massa bilder. (jag gör bilderna mindre än vanligt, men klicka på dom för att se bättre)
I början på året så investerade vi i en Wii (om nu någon har missat det) och jag började träna så smått.
Jag stortrivdes på min FAS3-praktik och pysslade faktiskt en hel del. Vikten gick nedåt, sakta men säkert. Jag mådde bättre än på länge och började trivas med mig själv.
Till sommaren så avslutades min praktik till min stora sorg och jag började återigen att gå hemma. Humöret och mitt allmänna mående sjönk som en sten. En ljuspunkt var vår resa till Gotland. En underbar vecka med ganska sopigt väder men härligt turistande. H och jag vandrade runt i Visby och tittade på parker, trädgårdar, söta hus och en massa ruiner.
Jag har bara visat ett fåtal av bilderna därifrån och jag kan inte visa allt här, så det får bli en annan gång, men här är ett par i alla fall…
Så kom då hösten…. Jag fick stresseksem på armarna som satt i flera månader. I början på november sökte jag läkare för det (igen, behövde nya salvor). Det blev en penicillinkur och sjukskrivning. Är fortfarande sjukskriven en bit in i januari.
Avslutar med en solig bild från november och gör en notering om att nyårsnatten ser ut att bli kall.
