Tiden har långa ben….

För mig och älsklingen H så känns det verkligen så. I lördags var det 10 år sedan vi hade vår första träff. 10 hela år! Jag fattar inte att det har gått så lång tid. Ett decennium sedan jag satt där med magen full av fjärilar och iskalla händer. Jag var dessutom sjukt blyg och kunde knappt titta upp i hans ansikte. Ändå visste jag precis hur han såg ut. Jag kommer inte ihåg vad vi pratade om, vad jag hade på mig (eller jo… en röd dunjacka) men jag kommer ihåg vad vi drack (han te och jag sprite), vart i lokalen vi satt (hård stol) och hur det kändes att sitta där.

En vecka senare skulle vi på bio och jag fick fem långskaffade röda rosor med bud strax innan jag skulle gå. Ett halvår senare flyttade jag till honom och nu har det gått tio år. Ett år sedan vi förlovade oss…

Jag älskar dig hart1

7 tankar kring ”Tiden har långa ben….

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *