Jag hade gjort en LO efter en skiss, och slumpen valde mig. Lite hedrad känner jag mig allt 😀
WOW!
1 svar
Kategoriarkiv: Vardagligt babbel
Soooova…. snälla?
Klockan är morogn (halv åtta) och jag har fortfarande inte somnat. Har klarat av att ligga lugnt i sängen hela natten, kelat med Junior och tittat på H, men nu är jag uppe. H har precis åkt till jobbet, så jag ska väl återgå till sängen en stund känner jag. Är pigg, även om jag håller på att gäspa käken ur led. Även om jag inte somnar, så får jag kanske dåsa till lite. Skulle vara skönt att minst få dåsa, men helst sova i ett par timmar.
Kommer, tyvärr, inte att åka till Dolores. Kommer att vara zombie under dagen så det är meningslöst. Kommer väl ha tur om jag kliver av tåget på rätt station :P. Hoppas på att vi kan träffas nästa vecka istället.
Nä, tillbaka till sängen och följa Grafittis exempel. Hon kan sova hur länge som helst.
Eller ska jag städa toan i stället?
~ Du kanske också vill läsa ~
Frustration!
Det här är jag just nu 
Jag är en bokslukare som nästan läser allt, men jag har vissa krav. Bland annat så vill jag gärna att en hel serie ska ha kommit ut när jag börjar läsa den. Speciellt om det är en trilogi. Längre serier, som Harry Potter, funkar att vänta på, men inte när det bara är tre böcker.
Jag har det sista året fastnat väldigt mycket för Nora Roberts böcker. Dom innehåller lite lagom mystik med älvfurstar, spöken och gåtor som ska lösas. Självklart innehåller dom en stor dos romantik också. Det har gått så långt att jag bara plockar en bok med hennes namn på när jag ska köpa böcker. Jag läser inte ens vad den handlar om och börjar få svårt att hålla reda på vilka jag har och inte (samma med Danielle Steel, där har jag kommit hem med ett antal dubbletter).
Nu i veckan så gjorde jag precis så, plockade en bok bara för att det var Nora Roberts (Blå Dahlia), det dumma var just att jag inte läste på baksidan. Det är ju, självklart, första boken av tre. Så nu sitter jag här och vill sååå gärna fortsätta läsa nästa bok. Den första sträckläste jag som vanligt…… och nu finns inte nästa guldklipp att öppna. 
Hoppas att nummer två kommer snart…… hittar den inte på bonniers hemsida i alla fall. Blå Dahlia kom ut i juli.
Jag har tagit reda på att trilogin heter In The Garden Trilogy. Bok två heter Black Rose och trean heter Red Lily.
Om någon blivit nyfiken så kan jag varmt rekomendera Key Trilogy ( Nyckel till ljuset, Nyckeln till sanningen, Nyckeln till mod) och The Irish Trilogy ( Solens diamanter, Pärlor från månen, Havets safirer). I båda serierna finns alla böcker utgivna i pocket.
The Stars Of Mithra har jag påbörjat. En av böckerna köpte jag för lääänge sedan, den andra snubblade jag över och började koppla ihop dom halvvägs in i boken. Jag kan ha den tredje någonstans i gömmorna, men har inte letat. Borde kanske göra det…. (har hittat: I nöd och lust, Den sista stjärnan). Har nu bestämt mig för att köpa dom igen. Utgåvorna jag har är från Harlequin, så då är det svårt att veta om jag har hela boken (dom drar ned på handlingen ibland) och om jag kan få tag på den sista.
En annan av mina måsten. Alla böcker i en serie ska stämma omslagsmässigt
Nåja… nog babblat. Lite frustration har läckt ut i alla fall. Ska nog ta och sortera bokhyllan i helgen. Få lite koll på vad som står där 😉
~ Du kanske också vill läsa ~
Var är Pippi?
Jag var med syster, systerdotter och pappa på Junibacken igår. Helt underbart, men tjockt med folk och varmt som tusan. Blev en hel del bilder, så jag lägger upp dom i ett galleri här, så får ni själva lista ut vad dom föreställer. Tyvärr blev det inte så många miljöbilder eftersom det var så mycket folk. Varje gång jag försökte så såg man bara en massa människor i sökaren, och inget utav själva miljön. Lite tråkigt då mycket går förlorat när man bara ser en del av scenen, men så blev det.
Dagen var i alla fall underbart rolig, och Klara stortrivdes och vi skrattade en del. Sagotåget var vi allihop imponerade av (eller ja… Klara var kanske inte imponerad, hon var mera uppspelt 😀 ). Tyvärr fick man inte fota under turen, men det var härligt uppbyggda scener med många detaljer från Astrid Lindgrens sagor.
En sak lärde jag mig dock, jag måste börja läsa om alla sagoböcker från barndomen. Utställningen från Elsa Beskows sagor var vi ganska handfallna i. En liten liten klocka ringer, men varken syrran eller jag kommer ihåg något av sagorna. Någonting med en hattstuga och en blåbärsskog kommer vi ihåg, men inget från själva sagorna. Blir nog en tur till biblioteket snart…..
-
- I Blåbärsskogen
-
- Kantarellåkning
-
- Klara hittade vägen ut ur trädet
-
- Karlson på Taket
-
- I knät på Mamma Mu
-
- Klara och Morfar
-
- Mumintroll
-
- Sångstund
-
- Ringer hem till Pappa från Trasans telefon
~ Du kanske också vill läsa ~
Little Wheel
~ Du kanske också vill läsa ~
”Jag vill äta dig”
Den kommentaren fick jag idag på tåget på vägen hem. Inte vidare trevligt och speciellt inte i den situationen. Jag ska försöka att förklara hur det gick till.
Jag satt på ett säte, hande min väska på sätet brevid mig och mellan fötterna hade jag en påse som gärna ville välta hela tiden. Jag satt alltså med fötterna ganska tajt ihop. Vid en station kliver det på en kille som sätter sig mitt i mot mig. Jag sitter och läser en tidning, och bryr mig inte speciellt om vem som sitter var. Innan tåget lämnat staionen börjar killen vrida på sig först och höger och sedan åt vänster. Dessa rörelser gör att han gnider sina ben mot mina och det slutar med att han mer eller mindre klämmer mina ben emllan sina, knä mot knä.
Nu börjar jag tycka att det känns mer och mer konstigt, vad tusan håller han på med? Han frågar mig något som jag inte riktigt hör, så jag ber honom upprepa sig (snäll flicka som man är så flyttar jag inte på mig *idiot*). Det är då han upplyser mig om att han vill äta mig. Jag börjar rota efter min mobil och ringer sambon samtidigt som jag försöker gömma mig bakom tidningen. Killen fortsätter att fråga mig om jag är gift (förlovningsringer sitter väl synligt på min hand). Han upplyser mig också om att han ska slå ned min kille vid vårt bröllop och kidnappa mig. Vid det här laget sitter han framåtböjd med en hand på mitt knä (kort kjol). Väldigt äcklad reser jag på mig och går längre fram i tåget där det sitter ett gäng grabbar.
Äckelkänslorna sitter kvar trots lång dusch med allehanda tvätt, ska slänga in kläderna i maskinen så fort jag postat detta. Jag kan fortfarande känna den speciella doft som fanns runt honom. Usch!
Jag hoppas att jag kan lära mig att flytta på mig om det sitter en knepig person i min närhet. Jag vill aldrig uppleva något liknande igen! Helt plötsligt så uppskattar jag alla killar som har sagt att jag ser bra ut, frågat efter telefonnummer eller om jag har pojkvän. En enkel fråga om visar deras uppskattning och inget mer än så. Ingen av dessa har varit i närheten av att kladda eller tränga sig på, stor kram till er!
~ Du kanske också vill läsa ~
Fröken röd
Blev fotad i kvällsolen i går kväll. Inte superbilder, färgen är rödare i verkligheten tycker jag. Dessutom hade jag solen i ögonen, och man blir ju sååå snygg när man kisar. Mitt i allt det röda så har jag ljusare slingor. Det sprakar lite om huvudet på mig när jag är i solen 😉
~ Du kanske också vill läsa ~
Förändringar….
är bra, eller hur?
I morgon ska jag göra något, för mig, stort. Jag ska klippa mig, ev. byta frisyr samt byta färg. Lite nervöst då detta kommer att göras av en elev. Håll tummarna för mig klockan tio i morgon….
~ Du kanske också vill läsa ~
HEJA!!
NEJ!!!
Värsta sötnosen!
Hur kan man vara så här söt? Jag ska helt klart ha en stooor lövhög på tomten så fort jag har ett hus!
~ Du kanske också vill läsa ~
You Go Anna!
Vad härlig att Anna Book börjar känna sig hel och hållet som sig själv. Är impad över att hon har lyckats gå ned i vikt, visserligen med hjälp av en operation, men det är ju inte bara att sätta sig på ändan och vänta efter en sådan. Det är mycket med kost och motion även om man har fått hjälp. Tycker att hon ser strålande ut.
(bild lånad från expressen)
~ Du kanske också vill läsa ~
Reserverade svenskar?
Jag vet att man brukar säga att vi svenskar är reserverade, men jag har dom senaste dagarna funderat på hur reserverade tyskar är. Eller om det är så att man påverkas av befolkningen i det land man befinner sig i.
H och jag har sedan i måndags haft två tyska vänner här på besök (dom åker hem ikväll). I måndags åkte vi till fjäderholmarna och njöt av det fina vädret och i tisdags och igår var vi ut och åt och hamnade sedan på (i?) en bar. Men det var det reserverade jag funderade på ja….. är lite splittrad just nu 😉
Hur som haver….. när vi mötte upp i måndags så hälsade vi med handslag. Inte så hemsk konstigt när man inte har sett varandra på ett par år (dessutom har det skett ett byte av flickvän, så henne hade vi aldrig träffat). Tisdagen blev samma hälsning liksom onsdagen och idag. När vi skildes åt (vissa måste ju jobba….) så ”krävde” H en kram.
Jag som person är kramig. Det kändes kosntigt att bara skaka hand hela tiden. Så beror det hela på hur dom är som personer? Eller på signaler som H och jag sände ut (knappas jag…. jag var på väg att krama redan i måndags)? Eller är ”alla” reserverade så där i början….. jag vet inte….. men hmmmm…. jag ska ha kramar!