tåget 😛

Det tog lite tid att åka till tomten i går, så vad roar man sig med då om inte kameran :hart:
tåget 😛

Det tog lite tid att åka till tomten i går, så vad roar man sig med då om inte kameran :hart:
inte direkt en jul hemma, för det har jag redan, men ett stativ till kameran. Jag gillar att fota, men har inte riktigt lagt ned min själ i det förrän det sista året (inte riktigt, det saknas ett par månader). Ju mer jag lär mig om kameran och mig själv desto roligare är det. Men jag märker att jag behöver lite fler redskap än bara kameran och min fantasi.
I går kväll tänkte jag fota en av snöstjärnorna som hänger i ett av våra fönster. Den glittrar så fint när staken under lyser på den. Hur skulle jag då gå tillväga? Att fota utan blixt var ganska givet, annars skulle jag inte få med den där fina känslan. När man fotar utan blixt i ett mörkt rum så behöver kameran lite mera tid på sig för att samla allt ljus den kan i bilden. Då står man där och småskakar på händerna, för det är svårt att hålla kameran blixt stilla. Resultatet blir en suddig bild.
Om man då i stället har kameran stående på något, helst då ett stativ, så kan man sätta kameran på självutlösning (eller använda en fjärrkontroll om man har). I brist på stativ så får man använda fantasin och hålla tummarna, vilket jag gjorde i går kväll.
(misstänker att jag berättar saker massor med folk redan vet 😉 )
På bilden nedan så ser man kameran i reflektionen i fönstret. Den balanserar på en ostadig hög med kartonger….. (smäller mig själv på fingrarna, jag vet… riskfyllt med kameran)

Så vad var det för bild jag var ute efter då?
Jo, den här (eller nästan, blev ju lite som det blev med det ”stativet”)

Idag är här grått och mulet med regnet hängande i luften. Jag saknar som vanligt solen, så jag bjuder på en solig höstbild tagen genom ett av våra fönster.

Nu ska jag sortera lite fler bilder, så hittar jag en favorit kanske det kommer mera sol idag 🙂
/Mien
Jag måste säga att vi inte har valt världens mest soliga vecka här på Gotland . Utav fyra dagar har vi haft sol en eftermiddag (ok, någon kväll också). Men egentligen så gör det inte så mycket bara det inte regnar. Jag gillar ju att gå och titta på saker (läs byggnader, ruiner, sevärdheter), och då är det ganska skönt om inte solen steker. Det tråkiga är bara att ljuset på alla bilder blir ganska grått…..
Men men… man kan inte få allt. I onsdags blev det i alla fall bad i Östersjön. Kallt som bara den, men ändå skönt. Kameran lämnades hemma, så några badbilder blir det inte . Vi har hyrt cyklar för hela veckan, för att kunna ta oss någon stans, tyvärr så sätter ovanan in. Rumpvärk efter sadlar är bara första namnet.
Efter bad blev det i alla fall en härlig solnedgång och Junior och Grafitti har funnit sig tillrätta (på katters sätt).



Igår tog vi oss åter in till Visby för lite turistande. Cykla 8,5 km enkel väg tog på rumpan, och inte var det kul att ta sig hem sedan, när man redan var trött efter en dags gående. Men det är kanske det semester är till för, att hitta sina begränsningar och bestämma sig för att göra något åt dom till nästa semester….
I alla fall, Visby var det. Det blev en promenad via Domkyrkan, in i Almedalen och genom ett par ruiner, S:t Olof i botaniska trädgården, S:t Lars och S:t Drottens (bilden) och så avslutade vi med S:t Clemens. Planen var att även titta på S:t Katarina, men den han stänga innan vi var där så det får bli en annan gång.
(förresten, jag sitter med en ganska trög uppkoppling därav att det inte bloggas varje dag och det blir inte så många bilder. Det blir lite uppdatering på bildfronten så snar vi är hemma igen.)



Idag är det regn och rusk med åska ute, så det blir en dag hemma med en bra bok och kissekel i stället.
Ljuvliga semester, i alla fall den här veckan. Jag, H och katterna har tagit båten över till Gotland. Lugnt, fint, inga måsten, sol(glimtar)….bara skönt helt enkelt.
Vi kom i måndagsmorse mer eller mindre utmattade. Båten gick tidigt och tåget ännu tidigare, så vi packade upp det viktigaste (mat, katter, kattmat) och stupade i säng. Tuppluren blev ett par timmar lång och sedan gjorde vi ingenting resten av den dagen. Precis som det ska vara. Iofs så gjorde det inte så mycket, eftersom hela dagen såg ut så här…

På kvällen klarnade det upp lite i alla fall, och solen tittade fram genom ett hål i molntäcket.

I går tog vi oss faktiskt in till Visby för ett antal ärenden och lite hederligt turistande. Jag har, tråkigt nog, aldrig varit på Gotland och tittat på ringmuren, ruiner och allt det där, men nu blir det av. Att trava Visby runt på kullersten tar dock på både fötter och ben kan jag tala om. Klättra i trappor på väktargången sliter lite det med (hörs det hur otränad jag är???). Kameran är i alla fall med överallt, så massor av bilder blir det.
Vid norra delen av muren har dom byggt en väktargång, så att man kan ta sig högst upp i ett av tornen. Det här är utsikten från ett håll. Man ser även ut över Östersjön och in över Visby med domkyrkan som bra riktpunkt.

I botaniska trädgården hittade vi ett vackert lusthus och en söt fjäril. Massor med vackra växter och en väldigt inspirerande bäck med ett par fall, en bro och en stor damm med grodyngel


Även denna dag var lite halvtaskig med vädret, dock kom det bara en regnskur. På eftermiddagen blev det dock soligt och riktigt varmt. Middagen intogs utomhus i sällskap med en härlig solnedgång (och svärmors rosor)


Det var ett tag sedan jag gjorde något aktivt här, livet tog över igen 🙂
Men här kommer några bilder jag tog i går i min pappas trädgård (liljorna tillhör dock hans granne)



Jag hade ett antal bilder på naturen i Hackås och ville göra något av dessa här hemma. Inte bara stoppa dom i ett album. Mitt val föll på en lång fotopanel som jag har hängandes på väggen.

Den visar sex a mina favoritbilder. Jag har hållit mig till en väldigt enkel design för att låta bilderna tala själva.
Har precis ägnat mig åt att försöka fotografera en bebis med familj. Tror jag har 100 bilder eller fler, men enbart ett par blev riktigt bra. Det är svårare att foto bebis än vad det är att fota en katt in action.
Underverket jag har fotat är självklart min systerdotter Klara. Hon har en helt fantastisk förmåga att gäspa, rapa, grimasera eller börja skrika efter mat ungefär samtidigt som jag trycker ned den magiska knappen. Nåväl, jag fick i alla fall en jättefin familjebild på dom tre 🙂
Puss på er sötnosar
Tänkte även passa på att tacka kamerans ägare för att jag får låna den. Mien har helt enkelt hur kul som helst